Oavsett var i världen man befinner sig så behöver hästen någon sorts väderskydd. Är det varmt kan det behövas skugga och en plats att komma undan insekter och här uppe i norr behövs skydd undan kylan på vintern.
Det finns några regler som måste följas när det gäller stallar. De finns på jordbruksverkets hemsida och det är bra att hålla sig uppdaterad lite då och då. Rekommenderade mått finns också under fliken Mått och regler. 

Förutom alla regler för mått och miljö så finns där mycket att tänka på när du bygger nytt eller inreder befintliga byggnader. Stallet ska vara så lätt som möjligt att arbeta i så att du kan lägga din mesta tid på det du vill göra istället för att springa mellan stall och gödselstack. Runt hundra meter till gödselstacken i lätt uppförsbacke och med nästan konstant blåst mellan byggnaderna har jag redan provat och kan säga att du ska göra allt för att undvika det om det går.

Om du bygger nytt och har möjlighet till det så lägg stallet med långsidan med dörren åt söder. Här uppe i norr gör det stor skillnad var dörren ligger och en dörr i norrläge ger kalla vindar in i stallet vintertid. En långsida som kan värmas av solen på vintern är inte heller ett fel. Kan man en solig vinterdag lämna dörren öppen en stund så gör det mycket för klimatet inne i stallet.
Det som gör allra mest för miljön i stallet är naturligtvis skötseln av bäddarna så därför börjar vi där. Det är ju också där som vi börjar dagens rengöring av stallet.

Att korrekt sköta en bädd oavsett vilken typ av bädd du har valt är en konst men det är också en konst som är ganska enkel att lära sig.

Vi börjar med de olika bäddarna
Växelströbädd innebär att hela bädden vänds på och mockas ren varje dag. Den här formen av bädd är den vanligaste i traditionella stallar.

Permanentbädd innebär att bädden består av två lager där det undre lagret inte rörs utan man tar det övre och mockar bort skitarna. Ibland måste man ta bort det övre lagret för att kunna ersätta en del av det undre lagret som är blött. Om man har en häst som kissar på samma ställe hela tiden får man räkna med att göra det här ganska ofta. Permanent bädden är vanlig i lösdrifter. I vissa stora lösdrifter mockas det inte alls utan när bädden är för skitig så strös ny halm ut över den gamla och sen tas alltihop ut med lastare när våren kommer.

Kombinerad bädd innebär att det är två olika lager i bädden. Till exempel spån i botten och halm över. Den kombinerade bädden fungerar bra både som växelströbädd och permanentbädd.

Olika sorters strö
Det finns många olika sorters strö och mängder med olika åsikter om vilket som är bäst. Jag går igenom de flesta och i de fall jag har personlig erfarenhet så berättar jag vad jag själv tycker om det.

Sand
Sand är inget vanligt strömedel. Det har i princip ingen uppsugningsförmåga och är på det sättet nära nog värdelöst men för en fånghäst är det helt ovärderligt. Sanden ger en fast yta att stå på som fyller upp hela hoven och erbjuder stöd åt hela hovstrukturen. Samtidigt glider det undan när hästen rör sig och ger därmed inte någon hög belastning på en hovvägg som redan är väldigt känslig för tryck. En sandbädd som är väldigt djup kan ge problem med senorna vid lång tids användning just för att den är så undanglidande.
Den enda hästen jag själv har varit i kontakt med på sandbädd visade tydligt att han föredrog sanden framför sin vanliga spånbädd när han drabbades av ett akut fånganfall. Hästägaren var väl inte helt lycklig över hur mycket sanden kostade (eller hur mycket den vägde) men om man spolar av den noga så fungerade den att återanvända enligt henne.

Halm
Halm är ett vanligt strömedel och alla som jobbar i stall kommer förr eller senare att hantera det.
Många hästar äter gärna halmen och därför är det viktigt att se till att halmen håller bra kvalitet. Råghalmen är inte så smaklig och har högst uppsugningsmöjlighet. Vetehalm är det som de flesta hästar tycker är smakligast och också den som innehåller mest energi. Vetehalmen har tyvärr lätt för att drabbas av mjöldagg, en sorts mögel som gör halmen otjänlig. Även om man inte tar en analys på sin halm så är det lätt att själv bedöma kvaliteten på den. Halmen ska vara gul till färgen utan gråa eller missfärgade partier. Den ska inte damma för mycket när den skakas upp och den ska vara lätt att skaka ut. Även hårdpressad halm ska vara lätta att skaka ut. Om det dammar mycket eller det finns delar som är hårda och inte delar på sig visar det att det är mögel i den biten.
Halmen suger upp hyggligt bra men den bygger på gödselstacken i en rasande hastighet. Å andra sidan så bryts den ner ganska fort och fungerar sen ypperligt i rabatten. De flesta bönder föredrar halm framför spån om de ska komma och hämta din gödselstack. Halm behöver en torr förvaringsplats och tar en massa plats vilket kan ställa till det om platsen är begränsad som den ofta är på till exempel ridskolor.

Kutterspån
Spån är lätthanterligt och precis som med halm får man en ljus och inbjudande bädd. Spån suger upp bättre än halm och ger långsammare påbyggnad på gödselstacken. Det blir också färre turer mellan stallet och gödselstacken. Ytterligare en fördel är att man kan köpa det på pallar vilket betyder att man inte behöver ha en förvaringsplats inomhus. Så länge det inte går hål på plasten så klarar det sig bra utomhus (fast helt ärligt så är det inte skönt när man inte når upp att sopa av toppen och får is i huvudet när man tar en bal. Erfarenheten talade där). De flesta säljer dammavskiljt spån men man kan också höra sig för på närmaste sågverk. Det blir mycket billigare men man får finna sig i lite mer damm och större variation på spånen.
Jag har haft spån i stallet den mesta tiden och trivs väldigt bra med det.

Torv
Torv är mörkt vilket väl är dess enda egentliga nackdel. Det suger upp bättre än spånet och upp till 3 gånger mer än halm. En välskött torvbädd är underbar. Den är mjuk och ger samtidigt ett bra underlag att stå eller ligga på och den är i det närmaste doftlös. Blir den för torr så dammar den tyvärr mycket. Torv kan vara svårt att mocka till en början just för att den är så mörk. Det är helt enkelt svårt att se om den är blöt eller inte. Efter ett tag lär man sig att inte mocka med hjälp av ögonen utan med känslan i grepen där tyngden berättar om det är fuktigt eller torrt. Torv har den stora nackdelen att den är en naturprodukt som tar väldigt lång tid på sig att bildas så av det skälet är det inte en bra produkt att använda. Å andra sidan så kan en torvbädd användas i evigheter om den är rätt anlagd. Ett bottenlager som är vattnat och stampat till en fast botten i hela boxen och ett lager över som man vänder när man mockar. Om bädden har rätt fuktighet så är den torr för hästen att ligga på men dammar inte mer än minimalt när toppen råkar bli för torr.

Papper
Papper är strimlat tidningspapper. Det har en enorm uppsugningskapacitet, det är ljust och det är helt dammfritt. Första gången jag mockade papper höll jag på att bli helt hysterisk över att min ponny tydligen inte hade kissat över natten. Till slut hittade jag en liten plätt med blött papper och kom fram till att han hade kissat precis som vanligt men papperet fångade upp allt direkt så det blev en väldigt liten pöl jämfört med halmen. Det försvinner på gödselstacken i takt med att det regnar så gödselstacken blir väldigt liten.

Pellets 
Pellets finns som träpellets och halmpellets. Jag har själv aldrig använt det men de som gör det är oftast väldigt nöjda. Pellets måste först blötläggas för att dela sig men sen fungerar de som spån. 

Mockning
Det är bra att alltid ha samma rutin när man mockar så att man inte missar något. Man behöver dessutom tänka igenom rutinen så att man arbetar så effektivt som möjligt. Det finns många åsikter om hur man gör så här beskriver jag min rutin och sen får du själv ändra så att det passar dig bra.

Steg 1. Städa av krubbor och hinkar
Jag börjar alltid med att städa av krubban om den är väggfast. Jag trivs bäst med däckkrubbor på golvet och då är det bara att flytta ut och diska sen. Detsamma gäller för vattenkoppar. Också här har jag hellre hink som bara är att ta ut. Utrusta dig med en hink och en svamp och torka av det som är väggfast och väggen bakom krubba och vattenkopp när du ändå är där med svampen. Gör du det först behöver du inte förstöra en nybäddad box eller dra ut strö i stallgången. Tänk på att samla upp det vatten du torkar ur vattenkoppen i en hink så att det inte blir blött i boxen. Hästarna står och trycker på boxgaller och dörrar så inför gärna en rutin för hur ofta galler och dörr ska skuras. Jag vill helst ta en box åt gången och lägga in i den vanliga rutinen, till exempel att ta en box varje fredag men andra väljer att städa hela stallet en gång varannan månad. Oavsett vilket du väljer så är det bra att skura av boxen oftare än en gång per år. 

Steg 2. Städa efter grovfodret
Har du hönät så ta ut det och gör det i ordning så att det är färdigt för att hängas upp igen. Grovfoder som serveras i balja behöver tas ut så att allt boss i botten töms ut. Har man ensilage eller en häst som slabbar vatten i höet slutar det med att det möglar i botten om man inte städar ur baljan. Grovfoder som servas på golvet och som fortfarande ligger i en snygg hög lyfts ut under tiden du mockar.

Steg 3. Mockning
Jag börjar alltid direkt till vänster vid väggen. Skitar hamnar direkt i skottkärran men sen är det bara att börja sortera. Det rena hamnar i en hög längs med väggen. Om du har halm eller papper så behöver du vända på allt och sortera efter hand. Med spån och torv så läggs det uppenbart blöta och skitiga i skottkärran och det andra slängs upp mot väggen och då rullar skitarna snällt ner för högen så att du bara kan ta dem på golvet (oftast iallafall). Har du en stor box blir det en plätt kvar i mitten till sist. Sortera den vid den väggen som har minst strö.
Har du hönät så häng in det innan du bäddar.
Bädden ska vara jämn i mitten av boxen med en vall av strö mot väggarna. Vallen med strö mot väggen ska vara där för att minska risken för att hästen rullar fast med benen mot väggen. Höjden på bädden varierar med typ av strö. Väldigt uppfluffad halm är lagom i höjd av den övre halvan av skenan på hästen. På en stor häst blir det ca 40 cm. En bädd av spån blir lagom lite över kotan. På en stor häst blir det ca 20 cm. Vallen mot väggen bör vara mellan 2 och 3 gånger så hög som bädden. I framkanten vid boxdörren lämnas en bit utan strö. Jag brukar sopa in bädden ca 30 cm från boxdörren men vissa sopar in ca 50 cm. En väldigt rörig häst sprätter runt ströet och genom att lämna golvet tomt innanför dörren minska risken för strö i gången. Den väldigt röriga hästen kan också behöva ha en större del av sitt strö i en hög i mitten av boxen så att det finns åtminstone lite strö kvar att ligga på när det är dags att sova.
Om hästen har ett hönät i framkanten på boxen så tänk på att där måste finnas strö där hästen står med sina framben. Står hästen långa stunder med frambenen lägre än bakbenen så blir det felaktig belastning på hela kroppen vilket kan leda till spänningar i ben och rygg vilket i sin tur kan ge en halt häst om det vill sig riktigt illa.

Steg 4. Förberedelse för intag av hästen.
Vattenhinken kan hängas in men den bör inte fyllas med vatten. Dels så lägger sig damm på ytan och dels så löser sig ammoniakånger i vatten och oavsett hur noggrann du är i stallet så finns där ändå en viss mängd ammoniakånger från boxarna alltid. Är du riktigt petig så förvaras hinkar i ett annat utrymme till precis innan hästen ska in i boxen och om du har vattenkopp så torkas den av en gång till precis innan insläpp. Foder ska helst undvikas för att hästen inte ska lära sig att stressa in till maten i boxen. Undantaget är om flera hästar släpps in i stallet lösa. Om de hittar till rätt box så kan det vara bra med foder där så att upptäcktsfärder undviks. Blött foder ska aldrig ligga i krubban i flera timmar så att det hinner bli dåligt.

Steg 5. Blöta täcken.
På vintern är blöta täcken ett stort problem för miljön i stallet. Många hänger dem över boxväggen för att de ska torka över natten. En annan variant är att hänga dem på tork i sadelkammaren. Båda alternativen är mindre bra. Täckena tar lång tid på sig att torka och många gånger är det så att insidan , som ofta är torr när hästen haft täcket på sig, blir fuktig i stallet. Resultatet blir att hästen som har känslig rygg och ska skyddas från kyla eller väta får ett kallt och fuktigt täcke på sig innan den släpps ut. Hängs täcket i sadelkammaren blir täcket ofta både torrt och lite varmt men luftfuktigheten höjs i sadelkammaren vilket förstör lädret som förvaras där. Om du har ett kallstall rekommenderar jag två innetäcke och ett eller två tunna skaltäcken. Två innetäcken för att du ska kunna byta och tvätta eller vädra dem lite då och då och två yttertäcken för att det ska finnas åtminstone ett som är torrt. Häng yttertäcket på tork på logen om det går. Har du varmstall rekommenderar jag att du försöker bygga en täckestork så att även tjocka utetäcken hinner torka över natten om det läckt in vatten i halsringningen.

Någon gång då och då behövs det städas lite mer i stallet. Många skurar av boxar och målar en gång om året och då ser det så rent och fräscht ut men tyvärr ser det ut som samma gamla stall två månader senare. Om där är en fläck som inte går bort på väggen oavsett hur mycket du skurar så påverkar det inte hästen men halm som ligger och skräpar i en fönsterkarm bli lätt fuktig och sen utvecklas mögel väldigt fort där. En vägg där möglet redan fått fäste kan räddas genom att skura ordentligt flera gånger med ättika utblandat i vatten. Det här räddar väggen och miljön i stallet om det bara är på ytan men har mögel fått fäste i till exempel en regel på insidan av väggen är det tyvärr bara mögelsanering och nytt material i väggen som löser problemet. Alltså: Sopa noga, även i fönsterna. Om du når med kvasten så sopa också bort spindelväv i taket. Når du inte med den vanliga kvasten så köp en dammvippa och montera den på ett långt kvastskaft eller teleskopskaft för målarrollers. Att sopa bort spindelväv gör att mängden damm som cirkulerar i luften minskar. När du ändå sopar taket så sopa noga runt övre delen på boxgaller och dörrar.